Ja, men då kanske vi skulle försöka få ner några rader här, eller? Kladdkakan som jag bakade blev bra. Trodde att den skulle smaka närmare till bajs men alla har klarat sig utan hälsoskador, so far. Imorn så blir det väl skoter hela dagen och jag hoppas på fint väder. Låter som att vi ska dra iväg allihopa igen. Kanske pimpla lite. Vi får se. Det blir säkert bra och så länge min kamera fungerar så överlever jag. Det finns mycket som skulle kunna göra vistelsen här bättre. Men plejset har sina stunder. Jag kommer ihåg alla lov som jag var här när man var liten. Det var super kul hela tiden. Inte en lugn stund. Nu, är det närmare till långtråkigt. Jag vet inte vad det var som ändrades men man är inte lika lättroad längre... Eller inte på det sättet i alla fall. Jag funderar serri på att gå och lägga mig nu. Klockan är snart tio. Nej, men vadå det är lov jag är 15 år och jag behöver min skönhetssömn. Aa, eller nått.... hemma väntar brolle och en promenad med Dahl, sköönt det! Längtar så grymt mycket! Men nu ska jag nog snart göra sanning av min berättelse och gå i säng. Kanske ringa några samtal. Messa lite. och sen tro det eller ej sova!

När man mår dåligt så finns det inte mycket som gör saken bättre. Men att höra din röst gör det lättare, så prata med mig. Vet inte om du tar det förgivet att jag ska vara glad för jämnan men du har kanske insett nu att jag lever i ett helvete. Du fick mig att må bättre, nu har sanningen hunnit ikapp mig, oss. Nu är det tid för dig att välja den lätta vägen, lämna mig här och nu och låta mig fightas för mig själv eller svåra vägen, stå vid min sida när jag bryter ihop och bära mig när jag inte orkar mer, eller i alla fall lyssna på mig. Jag har inte känt dig så länge som man kan tycka och jag vet inte hur den här vändningen kommer få dig att reagera. Du vet vilken väg jag hoppas på att du tar men det är helt upp till dig. Jag lyssnar på dig, jag hoppas att du har styrkan att göra det samma för mig, jag hoppas att jag har styrkan att prata med dig.

I mörkrets tider så ser du bara dina fiender. För dom står i centrum, i ljuset. Det som du måste se är att dina vänner som står i mörkret bakom dig, dom står där för att ta emot dig om du inte skulle orka mer.
- Jag hoppas att också jag har någon som står där, redo att ta emot mitt fall.