I övrigt så joggar livet vidare. Har en massa skoluppgifter nu innan lovet. Bara att bita i! Försöker få igång något form av socialt liv men det är svårt när skolan är krävande och träningarna är många men som sagt så ser jag inte så mycket dåligt i livet just nu. Ser inte fram emot de tuffa tiderna men jag tror att det går bra, den här gången också.. Nattis!

Lyssnar på musik och tänker lite nu under min paus i skrivandet. Har många funderingar som cirkulerar, har mycket känslor som behöver utlopp och jag känner väl att det på något sätt blir mycket energi på fel saker. Vet inte vad jag ska säga till er men just nu så behöver jag inte bråk jag behöver inte ha massa snack bakom ryggen och jag vill bara att folk ska vara ärliga. Kanske är mer utförlig senare, det var någon som sa att vi slutar.. matte, vi timme sen hem och packa.. fan vad skönt!!

Att hata är ett otroligt starkt ord och att älska är ett annat. Ord som vi slänger ut i vardagen utan att kanske tänka på vad det egentligen innebär. Jag ska försöka tänka mer på det, gör det du också - Bara ett litet tips från mig..

När sommaren kom så var jag inte så rädd som jag kan känna att jag är nu. Sommarens incidenter lever kvar som tuffa minnen i mitt huvud och ibland så spelar jag upp dom för mig själv. Bara för att tänka över. Rädd att de ska inträffa igen. Jag vill se vad och hur allting hände. Se hur det borde löst sig och jämföra med hur det ser ut idag. Jag lever väl vidare som alltid men jag frågar mig ofta varför det hände. Vad skulle jag lära mig och hur skulle jag tackla det, har jag gjort rätt eller har jag gjort fel? Jag hittar inte svaren och kommer nog att leta ihjäl mig innan jag kommer fram till något alls så lika bra att sluta?

Dock så kan jag inte släppa, vad ska jag göra nu för att allt ska bli bäst? Vad mår jag bäst av just nu och hur ska jag välja för att må bäst i längden? Hur ska jag tackla kommande problem för att det inte ska bli likadant igen? Kanske att jag ska försöka att leva livet.. följa strömmen så som alltid och fortsätta ta världen med ett leende? Som jag iallafall tidigare var så känd för.. på många sätt så saknar jag livet förut, hur allt var och hur alla andra var. Hur jag var framför allt. Nu när verkligheten kommer ikapp och jag inser att tiden går fortare än man vill så saknar jag livet förut mer än någonsin. Men varför ska jag sitta här och deppa ihop över att nuet ser så tråkigt ut? Dags att tänka positivt. Det är nog inte så hemskt egentligen och vi är nog alla lite för egocentriska så det går jämt ut till slut ändå, inte så många som tänker på hur "värdelös" jag är, det är snarare jag som känner mig värdelös och tror att hela världen tycker likadant.. dock så är det ju sällan så. Bara att tänka framåt och se det saker från den ljusa sidan!

Skön vecka också btw.. måndagen prov och redovisning, tisdag, prov och redovisning, ledig onsdag och torsdag (utvecklingssamtal) sen fredagen blev lyckligtvis också ledig då nolia är upptaget och imed blev inställt, UNDERBART!

Utvecklingssamtalet igår gick föresten jätte bra, lät bra i stort sett allting som sas. Bara att fortsätta bita i resten hösten och våren så ska inte det här vara något problem.

Shit vad tråkiga inlägg jag skriver nu för tiden,

aja vi ser väl om jag orkar bättra mig, hejs!

Ska dock se till att satsa ordentligt på skolan nu. Har varit otroligt lat och skjutit upp mycket till sista minuten. Det håller verkligen inte i längden, det har jag verkligen fått prov på nu. Men det handlar kanske om mer än bara skolan. För någon dag sedan så gick huvudet verkligen igång  på mig. Kanske att det var snön. Men jag blev som lugn och jag insåg att jag är bara 17 år. Sure snart vuxen men ändå inte riktigt än. Jag är lite rädd men samtidigt otroligt taggad på att fylla 18 och på något sätt få ansvaret som vuxen. Veta att jag får göra vad jag vill, det är bara jag som får ta konsekvenserna. Jag inser med det också att jag är inte ens vuxen än, varför stressa med allt i livet. Har jag fortfarande inte åstadkommit något som jag känner är speciellt när jag är 40, då och först DÅ ska jag på allvar undra över vad som hände med livet...

Jag och E har gjort klart kommunikationsarbetet nu idag, ganska skönt att få det bort gjort! Tydligen så var det inga lektioner idag. Segt att kliva upp då men men jag tog mig upp i bra tid så det blir inte lika tufft imorn.. kan man ju hoppas iallafall!

Ikväll väntar träning och vila innan allvaret drar igång imorgon.