Ja en sak är då säker, jag kommer absolut inte att hamna på topplistan över mest aktiva bloggare men jaa, jag skriver väl ändå lite nu och då. Så fort jag känner att jag har något att komma med och ikväll eller inatt så har jag en stor lust att skriva av mig lite... vet inte riktigt vad jag ska skriva eller vars det här inlägget kommer att sluta men jag tar varje bokstav, varje ord som den/det kommer..

Det var ett tag sedan jag "över analyserade" mig själv så vi kan väl ta och göra det lite grann.

17 om mindre än 2 veckor, alltså mindre än 1 år och 2 veckor tills jag är 18.
Har pojkvän och någon som lyssnar på mig.
Är fortfarande "vän" med min familj och trivs med det.

Jaa, mycket är bra och ändå så är det som att jag vill tillbaka till en tid för länge sedan när jag var mindre och världen var lite mindre komplicerad. Där allting var lite enklare och lite lättare. Det är sån jag är antar jag, drömmer om enklaste vägen ut ur mina jobbiga stunder, tar enklaste vägen ut ur mina jobbiga stunder och när man kommer till en situation där valet inte är glasklart så blir det tungt. För jag vill vara bäst, jag vill göra alla glada och jag vill prestera mitt yttersta och det är som att mitt liv vill lära mig det och sätter upp alla dessa situationer som jag inte bara kan gå ifrån utan måste lösa. Utan facit, utan fusk och utan att kunna ta enklaste vägen bort. Kanske har jag redan nu lärt mig något av det, kanske har jag det inte. Men livet finns till för misstag och att lära sig av dom så att man måste helt enkelt se till att ha rätt folk på rätt ställe så att man kan göra misstag och ändå landa mjukt. Tänk på det en stund, jag ska sova.