I see no reason
Tänkte skita i att ta upp datorn ikväll. Tänkte sova nu på engång. Men skulle ändå inte sova, är inte nog trött i kroppen och har för mycket i huvudet. Ändå så är det som att jag har lyckats få tillbaka Linnea med den positiva tänkandet så jag är ganska lugn. Tankarna lever ändå kvar. Hur positivt jag än tänker så är det som att det negativa smyger in. Kanske är det för att jag har något kvar att lösa, men jag vill bara gå ifrån det. Som jag sa till dig idag "Det är som att jag har börjat om, börjat om på ruta ett." och det känns bra. För jävla bra faktiskt. Nu kan jag starta här ifrån. Äntligen så får jag "börja om, göra om, göra rätt." Mår bra i mig själv. Ser positivt på framtiden med mig själv. Det är bara omgivningen som jag måste göra nästintill perfekt sen är jag nöjd för ett tag.
Är jag ledsen? Ja. Men jag vet inte om jag ångrar speciellt mycket. Valen som är gjorda är nu gjorda. Sättet att se på saker är nu ändrade. Känslan av säkerhet har bytt adress. Ändå så ser jag ljust på framtiden. Allt det som har hänt har fört mig hit så varför klaga? Jag vill ta dagen med ett leende. Jag vill vandra säkert och veta att jag inte faller. Om jag mot förmodan skulle falla så vet jag att det finns något mjukt att landa på. Någon kommer alltid att fånga mig. Positiva Linnea in action. Jag gillar mig själv när jag är på det här humöret. Inget kan tynga ner mig. Släng det på mig bah, he lugnt! :) Nu spelar det ändå ingen roll. Ska lägga ner datorn så fort jag har publicerat så att jag tar tag i er imorn.
I'm ready for all your shit.
I'm use to it. Sad enough.
Kommentarer
Trackback
