Ska dock se till att satsa ordentligt på skolan nu. Har varit otroligt lat och skjutit upp mycket till sista minuten. Det håller verkligen inte i längden, det har jag verkligen fått prov på nu. Men det handlar kanske om mer än bara skolan. För någon dag sedan så gick huvudet verkligen igång  på mig. Kanske att det var snön. Men jag blev som lugn och jag insåg att jag är bara 17 år. Sure snart vuxen men ändå inte riktigt än. Jag är lite rädd men samtidigt otroligt taggad på att fylla 18 och på något sätt få ansvaret som vuxen. Veta att jag får göra vad jag vill, det är bara jag som får ta konsekvenserna. Jag inser med det också att jag är inte ens vuxen än, varför stressa med allt i livet. Har jag fortfarande inte åstadkommit något som jag känner är speciellt när jag är 40, då och först DÅ ska jag på allvar undra över vad som hände med livet...