Jag är 17 år. Jag ska inte veta vad jag känner, jag ska inte se mitt liv klart. Eller ska och ska, det är inte konstigt att jag inte gör det iallafall. Jag hamnade i en socialcirkel som har fått mig att bli yr, och gett mig problem. Jag antar att jag satte mig själv där, hur tar jag mig ut?

Gör vad jag tror är rätt men det har inte funkat så nu har jag börjat strunta i hur det går. Det blir ju ändå inte bättre. Jag vet inte om det är klockrent eller idiotiskt, vet inte speciellt mycket alls. Just nu tycker jag bara att människan är dum. Vi är dumma. Eller jag ska uttrycka mig så här, vi gör inte det bästa av våran situation. Vi lägger värde i fel saker. Som att vi inte inser vad livet egentligen har att erbjuda.

Mina ord är inte lika självklara just nu, jag vet inte vad jag skriver. Jag ger mig själv huvudvärk. Känns som att jag har mycket att säga, mycket att skriva och få ut men jag kan inte. Jag kan inte heller prata med någon. Vet inte varför jag skriver det här, varför skriva här överhuvudtaget egentligen. Alla kan ju läsa allt man skriver. Ärligt, det kan vara riktigt skönt. Så jag vill skriva ut, det är skönt att få tankarna ner skrivna och sedan så kan man lämna dom bakom sig, gå tillbaka när man vill... Så ja, jag kommer nog att fortsätta skriva här om allt och inget. Men jag kan vara ärlig och säga att jag inte vill prata speciellt mycket om vad jag skriver på bloggen. Positiva kommentarer är alltid välkomna men ofta så skriver jag som sagt för att kunna lämna bakom mig eller bara för att det är något som jag vill att folk ska kunna läsa, inte för att få kommentarer om det jag skriver..

Nej, ska försöka få nått gjort.. mina positiva inlägg kommer tillbaka när hösthumöret skiner upp och slutar vara så höstigt.. Hejs..