Det hände för nyss för att vara mitt förflutna.
Jag gör allt för att leva i nuet men misslyckas lite till och från. Vet inte vad jag skulle göra utan André men frågar mig själv gång på gång, hur hade det sett ut om jag inte hade honom? Hade jag ändå varit lycklig? Hade jag lyckats med det som jag nyss trodde var omöjligt? Hade jag på något sätt funnit lugn i min tillvaro?
Men det som jag tänker på mest är hur du mår, hur det kommer bli till hösten och om vi någonsin kommer att kunna prata med varandra som människor igen. Jag känner skuld, jag känner mig överkörd men framför allt så känner jag att det är något som saknas. Du var trots allt även min bäste vän så otroligt länge, med allt vad det innebär.
♥
Och till dig min käre vän så kan jag bara säga att jag har inte ord.
Kommentarer
Trackback