Solen lyser ute. Jag sitter inne. Det säger ganska mycket. Det är mycket att fixa med och mycket som behöver redas ut. Mycket som behöver ändras. Tror ärligt aldrig att jag har känt mig så deprimerad som jag gör just nu. Hur fan ska det här sluta. Jag måste ta en sak i taget. En dag i taget. Finns många som kan hjälpa mig men jag vill inte ha den. Det handlar om något som ligger så djupt begravet i mig så det finns ingen annan än jag som kan göra något åt det. Ska det bli ändring så är det jag som måste bestämma mig för det. Hålla fast vid mina beslut och göra det bästa jag kan. Shit vad depp jag låter och som alltid så kan jag inte sluta tänka på vad folk tror om mig, så kanske bäst att sätta punkt innan jag spårar totalt och folk slutar att prata med mig.